in
Hej alla glada!
Jag är rätt kass på att uppdatera bloggen kan man säga...
Men nu det senaste har det varit mycket, med rep och övning hit och dit.
Kommer knappt ihåg vad jag skrev sist men har iallafall varit i Napoli, shoppat både i Rende, Metropolis, och i Cosenza med Sara, lyckats tappa mobilen i toaletten (den är fullt fungerande trots detta) och mycket mer.
Just nu sitter jag och väntar på Sara och middag, vi ska testa den nya "Mensa" (=matsal) på universitetet. Har också preciis skrivit ut min flygbiljett hem PÅ FREDAG.
Kan tänka er, det är nära nu!
Ska faktiskt bli jättehärligt att komma hem, där kollektivtrafik fungerar, där julpyntet inte bara är neonfärgat och upphängt som av en två-åring, där människor pratar samma språk som jag!
Dock kommer jag nog behöva uppehålla min rutin på att öva ca 4h/dag även i jul, sorry familjen! ;)
Alla julklappar, nästan, är inhandlade och nu fattas bara julkänslan. För det finns ingen sån att hämta här, tyvärr.
Jo, måste berätta en jätterolig grej!
Det här med att bo på ett kloster har sina fördelar, som att det är tyst och lugnt till exempel, men även sina nackdelar. Porten till klostret är alla dagar öppen mellan 07:30 och 22:00. Trodde jag.
Men tji fick jag när jag klockan 08:45 på en söndag skulle ut till en buss för att shoppa med Sara.
Först gick jag den vanliga vägen genom olika korridorer och salar tills jag kom ut vid sidoporten som leder till den översta våningen av innergården. Glatt trycker jag ner handtaget men icke, dörren var låst.
Jaha, tänkte jag, och gick tillbaka för att ta en annan väg de visat mig innan så jag kommer ut vid huvuddörren till innergården. Men nehedu, den var också låst.
Vad göra nu?
Jo, jag gick ut på balkongen, tog den pyttelilla trappan ner till lägsta våningen på innergården, smög in i en olåst dörr, letade mig igenom huset fram till huvuddörren - som var barrikerad med ett järnrör.
Så, jag tog bort röret, skrev en lapp om att jag var tvungen att gå till "skolan" och traskade ut på översta planen med lite triumf i stegen mot porten till gatan.
När jag kommer fram ser jag att även den var låst. Med FYRA lås.
Jag inser mitt nederlag och tänker dra mig tillbaka igen, men inser att jag varit ordentlig nog att dra igen huvuddörren så att låset gick i. Jag var alltså fast mellan tre portar!
Då ringde jag Soure Katarina och hon kom plötsligt ut från en dörr på lägsta innergården.
Gestikulerande och smått ängslig hasplade jag fram något om porten låst, buss, skola.
Hon med samma yviga gester sa något om mässa, kan inte just nu!
Jag sa återigen buss till skola, nu!!
Varpå hon gav upp och sprang igenom huset och upp till mig, låste upp porten, berättade att söndagar öppnar de 9:30 och jag sa Scusi, och skyndade iväg till en buss jag för längesedan missat.
Jag fick stå och vänta dryga två timmar på nästa buss. Suck.
Men lite kul ändå, innelåst av nunnor! :D
Ska dela med mig mer snart igen, kanske inte hinner förrän jag är tillbaka i Malmö igen!
Puss hajj <3
